Innebandyblomman

Igår den 24/9 var jag och gjorde min femte gadd. Nu snackar  vi smärta på hög nivå. Jag gjorde en ganska stor enhörning på benet som en hyllning till mina barn. Den är körd i så kallad black en grey stilen med en hel del skuggningar, sen står mina barns första bokstäver i runskrift ovanför enhörningens huvud. Enhörningen är ju ett skyddshelgon och jag hoppas att den skall bevaka mina barn så att det går bra för dom i livet. Jag kommer att lägga ut lite bilder på den när den har läkt ihop lite mer och rådnaden har försvunnit lite mer. Men nu till smärtan, som var konstant mest hel tiden, i början när han drog linjerna med färre nålar kändes inte så mycket, men när han skulle rugga upp huden för skuggorna, då snackar vi ont. Det är faktiskt första gången som jag har känt av någon tatuering så det var på tiden, man är ju lite konstigt att man vill utsätta sig för detta, men på något konstigt sätt är det en då en skön känsla. Nu var det så att min benhud var väldigt tunn och jag hade en känslig hud sa Kentha!  och hade mycket ytliga blodkäl så jag blödde ganska mycket. Och tycker ni tjejer att det är jobbigt med mensen så är det ingenting med att lägga en bentatoo*s*. Skämt och sido men det säger väl det mesta hur ont det faktiskt gjorde. Men jag skall snart beställa tid för en ny gadd på undersidan av armen, jag skall inte avslöja vad det blir riktigt än, men det blir också en hyllning till en person som står mig nära. Alla dom gaddar som jag har gjort har jag kombinerat själv. Och alla betyder något, än är en hyllning till min pappa, än är en  hyllning till mitt fotbolls lag GAIS osv. Jag tycker det känns lite b att göra gaddar som redan någon annan har gjort , därför försöker jag tänka till innan jag gör dom. Även att den gjorde ont som fan så kommer det säkert en på andra benet också, den siste idioten är ju inte född än som bekant är. Men nu när den är klar så var smärtan värd varenda minut , det tog närmare 4 timmar att göra den i sittand ställning med benet uppe i Kenthas knä, med diverse vridningar stup i kvarten, och man är ju ingen elitgymnast direkt så det var en perss i sig att sitta och göra den. Sen vill jag också berömma Kentha som är en mycket duktig tatuerare i Värnamo! gör gärna ett besök i hans studio. Han har vunnit en hel del priser så han kan sitt jobb. Dessutom är han  en  mycket trevlig och lättsamm människa. Till sist Lena PH visste vad hon snackade om när hon sjöng! ONT DET GÖR ONT , men frågan är om det var gaddningar hon pratade om eller om det var  något helt annat , ja den kan bara PH svara på *s* !

Mvh Blomman